På bilden: Ulf Andersson, Transport och logistik
"En av mina arbetskollegor sa en gång att jag föddes in i branschen på en SJ-tompall!".
Vem är Ulf Andersson?
Jag är uppväxt i en transportfamilj i Umeå. Farmors morbror var sjökapten ombord på s/s Augusta från Umeå. Tyvärr förliste fartyget utanför Canadas östkust 1872. Min farfar och hans tvillingbror var häståkare i Umeå och min pappa terminalchef på ASG. Min morfar exporterade tunnor med tjära runt världen. Så transporter och internationell handel har funnits i släkten länge!
I 9:an började jag att arbeta på terminal efter skolan och det fortsatte jag med fram tills 1982 då jag gick en ettårig logistikutbildning och sedan blev det lumpen som transportgruppbefäl. Vad annars? En av mina arbetskollegor sa en gång att jag föddes in i branschen på en SJ-tompall! ?
1984 började jag sälja utrikes transporttjänster med lastbil och järnväg och redan 1985 började man sälja logistikuppdrag för olika kunder i norra Sverige. 1988 så flyttade jag ner till Sundsvall och sålde flyg- och sjötransporter fram tills årsskiftet 1989/1990 då jag kom tillbaka till Umeå med enbart sjötransporter.
1992 började jag att undervisa i transport- och logistikämnen fram tills 1997 då jag blev kontrakterad att starta upp ett speditionsbolag i Umeå. Där var jag med och bl.a. startade upp världens nordligaste containerlinje mellan Rotterdam och Umeå Hamn.
Från 2000 startade jag eget och drev konsultfirma i 15 år för att 2016 börja hos Sveriges Åkeriföretag som branschföreträdare för åkeriägare. Men 2018 blev suget för starkt så jag startade eget igen inom transport och logistik.
Varför behöver man göra den här kartläggningen?
Efter att ha arbetat med transport- och logistikfrågor i så många har jag konstaterat att det aldrig blir enformigt och det händer hela tiden nya saker vilket gör arbetet omväxlande. Man får också följa företag i olika skepnader och kunna med egen erfarenhet hjälpa dom.
Varför är det här en viktig kartläggning att göra?
Samhället kräver idag mer och mer att man ska vara hållbara och miljövänliga. Frågan dryftas av transportsektorn som tycker det är bra men ingen vill betala för det! Politiken har en syn på hur det skall göras, transportföretagen en annan och fordons- och tankbolag en annan uppfattning.
Vad händer just nu i arbetet med förstudien?
Därför är det viktigt att kunna knyta an till de tekniker som finns och de vägar som finns att gå för att kunna skapa en tidtabell med alla intressenter så att man kommer igång. Det viktiga är att ta små steg så att man ser att det fungerar och de får agera som goda förebilder vid utveckling av konceptet.
På vilket sätt bidrar den här kartläggningen till ökad förståelse för näringslivets behov?
Nu blir det intervjuer med transportköpare, transportföretag samt åkerier. Sedan lägger man ihop de synpunkter som kommer fram tillsammans med de möjligheter som finns inom teknik och drivmedel så att man kan skapa hållbara förutsättningar för alla parter.
Med dom svar vi får av kartläggningen, vad är nästa steg?
Jag tror att alla aktörer vill göra rätt men med det så måste man också förstå vilka saker som styr och hur man kan lägga upp system för att kunna starta upp införande av klimatsmarta transportfordon.
Vilka andra stora utmaningar ser du i el-lösningar för transporter?
Utmaningen består i att skapa en hållbar tidtabell utifrån de beslut som politiken fattar och hoppas att man tar beslut för lång tid framöver. Det är grunden för att man skall få en uppstart med rätt teknik och rätt ladd- och tankinfrastruktur.
