Debattartikel: Rädda satsningar på viktig infrastruktur

Flera planerade satsningar på vägar och järnvägar ser ut att möta en osäker framtid. Men att stoppa planerade satsningar på nödvändig infrastruktur skulle vara att dra undan mattan för stora delar av Sverige.

I början av året ska regeringen presentera den ekonomiska omfattningen av de statliga satsningarna på infrastruktur kommande mandatperioder. Risken är stor att nya investeringar stoppas och att redan planerade projekt utgår eller kraftigt försenas. Det beror framförallt på att redan planerade projekt inte är finansierade fullt ut, kostnadsökningar och en omprioritering av medel till förmån för underhåll.

Trafikverket har nyligen presenterat ett underlag för hur medlen för investeringar i vägar och järnvägar ska se ut de kommande mandatperioderna. Huvudinriktningen i underlaget är att kraftigt öka anslagen till att vårda existerande infrastruktur på bekostnad av nya större investeringar.

De hotade satsningarna är utspridda över hela landet. Bland annat återfinns satsningar på Luleå, Trollhättan och Göteborgs hamnar samt den kommande järnvägen Sydostlänken som ska knyta ihop sydöstra Sverige. Läget ser även tufft ut för de investeringar som skulle ha gjorts i Malmbanan och invånarna mellan Härnösand och Gävle blir utan dubbelspår på Ostkustbanan. Även Norrbotniabanan möter en osäker framtid och det gäller även kapacitetshöjande åtgärder på godsstråket genom Bergslagen. Dessutom är fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala hotat, liksom järnvägen mellan Göteborg och Borås. Det är flera viktiga spår- och vägsatsningar som nu ser ut att inte kunna genomföras.

Det är inte realistiskt eller rationellt att avbryta investeringarna i ny infrastruktur som är nära förestående. Företag, privatpersoner, regioner och kommuner har planerat sin verksamhet och investeringar utifrån de satsningar som är med i den nationella planen. Att nu stoppa satsningar på nödvändig infrastruktur skulle vara att dra undan mattan för stora delar av Sverige.

Sannolikt behöver anslagen höjas så att även underhåll kan hinnas med, men man bör även överväga att lyfta vissa satsningar ur planen och finansiera dem på alternativa sätt för att skapa investeringsutrymme. Det kan handla om både privat kapital, upplåning och andra åtgärder. Vi måste vända på varje sten för att hitta alternativ finansiering för flera av de viktiga projekt som annars riskeras skjutas upp eller tas bort.

I det förslag som nu ligger på bordet framgår att det inte finns något investeringsutrymme i svensk infrastruktur på flera decennier – det kan vi som företrädare för näringslivet inte acceptera.

Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Det innebär att transportsystemet i huvudsak behöver vara fossilfritt. För att det ska kunna ske måste det satsas på ny infrastruktur, automatisering, elektrifiering, förbättrad kollektivtrafik och bättre godstransportlösningar.

Vi instämmer i att underhållet är eftersatt, men nödvändiga investeringar i nytt får inte stå tillbaka när infrastrukturen i Sverige renoveras.

Vi kräver därför att regeringen tillsammans med samarbetspartierna återkommer med ett reviderat förslag där pengar finns till att fullfölja investeringar som redan planerats samtidigt som nödvändiga medel för underhåll anslås. Allt annat vore ett dråpslag mot svensk konkurrenskraft och framtid.

Oliver Dogo
vd Handelskammaren Mittsverige

Jenny Emerén
vd Handelskammaren Mälardalen

Andreas Garp
vd Mellansvenska Handelskammaren

Andreas Hatzigeorgiou
vd Stockholms Handelskammare

Anders Hjalmarsson
vd Västerbottens Handelskammare

Frida Johansson
vd Handelskammaren Värmland

Linda Nilsson
vd Norrbottens Handelskammare